Kaos bland bloggarna
Har ju haft så mycket olika bloggar genom åren att jag glömmer bort vad de heter o vad jag har för login.
Men nu är de denna bloggen som jag kommer skriva i.
Något som jag tyckte var viktigt var det här med dubbelmoralen vi lever bland.
Jag hatar sånna som skriver på facebook "falska vänner" , "sveket gör så ont" , "detta trodde jag aldrig om dig" "falskaste människan jag vet" osv.
Men när man tänker efter lite så är det ju så.
Våra vänner, är de våra riktiga vänner?
Altså om vi går djupt i det hela.
Vad är en riktig vän?
Det är nog en mening som är väldigt skiljd i svaren beroende på vem man frågar.
Om jag frågade min dotter, som då var 7 år, vad en riktig vän var så svarar hon;
En som man har roligt med och som inte är dum.
Ja men visst, det stämmer ju! Kort och gott.
Men alla människor är någon gång dumma. Jag själv kan vara riktigt elak.
Men det är för att jag inte accepterar vissa saker.
Innan var jag mer acceptant.
Jag kunde ta lite skitsnack, lite backstabbing och jag blundade ofta för det.
Jag vet inte om det har med åldern att göra, men jag gör inte det längre.
Varför ska man vara med någon som man inte kan lita på?
Eller rättare sagt, varför ska man vara vän med någon man inte kan räkna med alltid..
För mig är det skillnad på vän, kompis och bekant.
Innan räknade jag att jag hade massa vänner.
Men med tiden blev den skaran väldigt liten.
kompisskaran blev mindre medan bekantskapen höll i sig.
Vän; Någon man alltid kan lita på, någon som inte pratar strunt om dig till andra, någon du kan ringa mitt i natten, någon som du kan ligga i fosterställning hos och bara skrika och gråta, någon som blir glad för din framgång och lycka, någon du kan ha olika åsikter med utan att bli osams, någon som u vet skulle backa dig i en fight, någon som skulle hjälpa dig när du har det svårt och som alltid säger sanningen, någon du kan säga allt till och det stannar där.
Kompis; Någon du snackar med när ni träffas, som du kan dela visst skvaller med men som du inte delar dina hemligheter med. Någon du kan ha roligt ihop med men inte bryta ihop inför och få riktig tröst. Någon som mycket väl kan skvallra om dig men som kanske inte gör det. Någon som du vet vart du har men ändå inte. Någon du kan be om råd och få ett vettigt svar.
Bekant; Någon som du har träffat och känner lite ytligt. Någon som du kan hälsa på och prata generellt med om allt möjligt som inte är för personligt.
Jag har, förutom min man, tre vänner. Riktiga vänner som jag alltid kan prata med och lita på.
För några år sedan var mina vänner kanske 8-10 stycken. Trodde jag.
Men när jag började sätta personliga krav på vad jag accepterar och ine så försvann många.
För att jag valde det.
Jag valde att inte bli sårad eller besviken på de som jag verkligen litade på.
Jag var så trött på att alltid ställa upp men när jag behövde något så fanns inte den personen där som jag faktisk trodde skulle finnas.
Jag kapade band. Sågade människor och slipade de diamanter jag hade tillhanda. Det blev mina vänner. Mina fina riktiga vänner.
Nu vet jag knappt ens vad jag bloggar om.
Jo, falskheten som råder.
Ögon som inte öppnas och vänskaper som inte är hälsosamma.
Snälla öppna era ögon, tillåt er inte att bli sårade och acceptera aldrig en kniv i ryggen även om det bara är en liten.